duärinteensam

Sommaren är kort, men så underbar

av

Ja precis som rubriken låter så är sommaren kort men har vart fantastisk. För visst känns det lite som att sommaren är över nu sedan värmen försvann? Jag har verkligen tagit chansen att bara koppla av i sommar och tagit paus från det mesta. Jag behövde och behöver fortfarande slå ner på tempot. Den här våren som vart har vart enormt påfrestande och händelserikt. Jag har genomgått två operationer och  har fortfarande rehabilitering kvar från detta. Samtidigt som jag startade min ”fight” med landstinget Västmanland och startade det numera nationellt täckande diastasupproret. Under denna tid har jag såklart tagit hand om familj (även om de nu fått ta hand om mig med) och jobbat på ett jobb som jag blev tvungen att säga upp mig ifrån. Jag valde att säga upp mig då schemaläggningen stressade mig något enormt då vi är två treskiftsarbetande föräldrar och min arbetsgivare hade väldigt svårt att anpassa scheman eller vara lite flexibel. Konstigt dock när de kräver detta från sina arbetstagare, en konstigt metodik som inte faller mig i smaken. Därför har jag nu valt att gå vidare och startar mitt nya jobb den 1 september. Jag är väldigt förväntansfull samtidigt som jag gärna hade fortsatt att bara vara hemma. Jag älskar att vara hemma med min familj och mitt nya jobb kommer att möjliggöra detta på ett annat sätt.

Detta är mitt första inlägg på bloggen på mycket länge och jag ville mest förklara min frånvaro. Jag har dock uppdaterat sporadisk på instagram på sommaren då detta går så snabbt och smidigt genom telefonen. Nu finner jag dock återigen sugen på att skriva och berätta saker mest som vanligt för min egen skull. Jag hoppas att ni som följer mig fortsätter och jag välkomnar nya följare hit, Tack <3

 

 

 

Min Diastas – 1 vecka postoperativt

av
Fina blommor stod i ”mitt” rum när jag kom hem.

Nu har en vecka sprungit förbi och magen firade en vecka igår med att bli av med dränaget. Dränaget var en slang som satt längst ner under snittet för att dränera sårvätska från magen. För mig kom det inga mängder alls, ca 100ml totalt sedan jag började mäta själv. Känns som att första veckan är omringat av ett dimmigt moln av smärta, morfin och försök till mobilisering. Jag har liksom vart hemmet med familjen men ändå inte funnits där.  Första dagarna stängde jag in mig i gästrummet och vilade mest hela tiden, men efter det har jag försökt att sitta med i en fåtölj ute i vardagsrummet. det har fungerat bra, men man önskar ju att man kunnat göra mycket mer. Det är svårt för en mamma med starka kontrollbehov att bara sitta bredvid och titta på. Jag är nog inte helt lätt att ha att göra med alla gånger =) . Jag är otroligt tacksam för min fantastiska make för han har hanterat detta på bästa sätt och jonglerat allt vad det innebär med 2 barn, hus, matlagning, tvätt mm. Dessutom inte klagat en endaste gång när han även behövt hjälpa mig en hel del. Första dagarna kom jag nästan inte upp ur sängen utan honom, nu klarar jag mig själv i det mesta.

min nya vän =)

Idag känner jag mig klar i huvudet igen och smärtan är fullt hanterbar utan en större mängd smärtstillande. Just nu sitter jag uppe i fåtöljen och skriver här, medan barnen är på föris, skola och maken är på jobbet så jag är ensam hemma första gången sedan operationen. Just nu är det lite skönt med lugn och ro. Mina mål idag är att plocka undan lite småsaker (vill ju kunna hjälpa till lite här hemma) och ta mig ut i solen en liten stund.

Nedan följer lite bilder från när vi var på vårdcentralen och drog ut dränaget, ett tips är att ta en snabbverkande smärtstillande ca 30 min innan då det kan kännas lite att dra det. Själva dränageuttagningen gick bra, den satt fast lite i början, vilket är vanligt men lossnade sedan fint. Tack vare smärtlindringen innan så kändes det bara en kort stund.

Jag är fortfarande väldigt svullen men allt ser så här långt bra ut!

 

Efter dränaget var ute firade vi lite med att köpa Sushi till mig, så gott!

Diastasupproret – Namninsamling

av

Nu har vi äntligen fått upp en namninsamling för att få till nationella riktlinjer för behandling av rectusdiastas!

Stöd våran kamp genom att skriva på Här

Min Diastas – Intervju av aftonbladet

av

Jag startade Diastasupproret då jag vill ha chansen att påverka och upplysa. Målet är att vi i framtiden ska få den hjälp vi behöver, oavsett om det är operation eller rätt träning.

Igår var Aftonbladet hemma hos mig och intervjuade mig och Caroline. Caroline startade upp mammamageupproret, men nu stöttar vi varandra och hjälps åt. Jag ser fram emot vad vårt samarbete kan leda till och vägen dit också!

Det var en fotograf och en reporter som kom hem till mig igår, båda var hur trevliga som helst. Dock höll både jag och Caroline på att sätta i halsen när de sa att de även ville filma oss kort. Plötsligt blev jag inte alls nervös för själva intervjun utan toknervös för den korta filmsnutten vi skulle ställa upp i.  Det blev ett bra samtal, där det kändes som att  reportern var intresserad av det vi sa. Vi tog fina bilder tillsammans och sedan tog vi mindre smickrande bilder på magen. Kändes jobbigt men nödvändigt. Dessutom fick reportern känna på delningen, tror han tyckte det var lite obehagligt ;).

Vi fick nog med alla sakfrågor och jag tackar för allt engagemang innan med tips och förslag inför intervjun.

Min Diastas – Del 3

av

Jahapp. Idag var det äntligen dags för mig att träffa kirurgen i Enköping för en second opinion. Jag hade tid kl 14 och tyckte jag var så tidig när jag var där redan 13.30, men tydligen var jag där alldeles för sent ändå. De hade nämligen ändrat tiden till en morgontid då kirugen skulle iväg på utbildning på eftermiddagen, men den informationen hade inte nått fram till mig. Jag fick i alla fall en ny tid den 3 december och slapp betala avgiften jag annars skulle fått betala för den missade tiden på morgonen.

Så tråkigt för jag var verkligen laddad för en ny bedömning och jag hade skrivit upp en lista med frågor som jag ville lyfta, och förhoppningsvis få svar på.

Har ni sett att loggan för Diastasupproret blev klar idag? Stort tack till Sötpotatis.se för hjälpen, den blev så bra!

Diastasupproret går framåt, jag får in nya berättelser varje dag och försöker hinna med att posta dem och förvalta dem så alla ska få göra sin röst hörd. Det är så viktigt att sprida budskapet, du är inte ensam!

 

Jag gjorde illa mitt barn – När olyckan är framme

av

Inte med flit, men illa gjorde jag henne och mitt hjärta blöder.

Vi var ute på gården och grejade och jag skulle snabbt spola av uppfarten. Den blev lite halkig och naturligtvis så halkade Heli till och reflexmässigt högg jag tag i hennes lilla arm och jag kände hur den knakade till. Jag kände direkt att något gick snett.  Heli ville inte röra armen och var jätteledsen. Jag misstänkte fort att hon fått en så kallad piglux, att hennes armbåge hoppat ur led. Så jag stabiliserade hennes arm, för att få en piglux gör oerhört ont och så fort armen rörde sig skrek liten av smärta. Bullade upp med filt runt henne i bilstolen och rullade mot akuten i Västerås. Hon somnade en liten stund på vägen in, men vaknade igen när jag skulle ta ut henne ur stolen.

När vi kom in till akutmottagningen fick vi fort komma in på ett rum. Vi fick vänta i ca 30 min men just då kändes det som en evighet. Så kommer en Läkare in och bekräftar mina misstankar förklarar att det kommer göra ont en kort stund men sedan kommer hon vara smärtfri och rörlig direkt. Klonk sa det när hon vred till och Heli slutade att gråta nästan på en gång. När vi skulle gå därifrån 2 minuter senare vinkade hon glatt till personalen och fick ett fint klistermärke och glass. Min älskade lilla modiga bebis. tänk så duktig hon var.

En stor eloge till kollegorna Akuten då vi var färdigbehandlade och klara att åka hem inom en timme, TACK.

Vi åkte och mötte upp pappa David och Smilla som käkade på Max och åt lite vi med, nöjd och glad tjej med lite mat i magen. ordningen är återställd. Men det dåliga samvetet kommer det någonsin att försvinna?

Vilken härlig dag

av

Nu känns det verkligen som att sommaren är här, nu får vi hoppas att den är här för att stanna.

Idag har vi haft en toppen dag. Medan Smilla var i skolan så hängde vi en liten stund vid stranden.  Vid ett gammalt grustag på väg mot Sala.

Vi badade och solade och hade det gott. Heli sov en stund och vi fick äta lunch i lugn och ro. När hon vaknade var det fullt ös igen och hon älskade att sitta vid strandkanten och pilla med stenarna i sanden.

Bjuder på en bild med den 0retuscherade mammamagen.

Det var så varmt och skönt i luften idag, det var dock riktigt uppfriskande i vattnet.

 

På vägen till att hämta Smilla stannade vi på Biltema för att inhandla lite saker inför våran häckplantering som vi ska börja med på onsdag. Det slutade naturligtvis att vi köpte mer saker än vi skulle. Det blev fotbollsmål, koner, hopprep, en minipool, rosa handskar till Smilla och mamma samt en rosa gunga. Så roligt att köpa saker som faktiskt hela familjen kan ha nytta av.

Fotbollsmålen invigdes direkt
Smilla älskar att gunga sin lillasyster
och Heli älskar att gunga

Sedan gick vi över till Grannen och de hade en väldigt fin rosa dockvagn som var rolig att promenera runt med

Heli äter mat

av

Precis som rubriken låter så äter min lilla tjej riktig mat nu, inte bara puréer utan vanlig mat. Mammahjärtat är stolt samtidigt som man får lite ångest för tiden går så fort så man knappt hinner med. Hon äter fortfarande mycket barnmat/puréer men hon älskar verkligen att få peta (läsa slänga) med maten själv.

Vi har försökt att skynda långsamt med maten och det verkar funka bra, vi erbjuder 3 mål mat om dagen och däremellan ammar hon. Hur länge vi tänker amma det får Heli avgöra. Tänker inte ta den tryggheten ifrån henne så länge som hon behöver den. Visst tänker man att det skulle vara skönt ibland att kunna bli lite friare, men tänker inte skynda ändå.

En vanlig matdag kan se ut som följande.

Amma under natten och på morgonen
Frukost: Gröt och gärna en bit smörgås
Mellanmål: Amning
Lunch: Barnburk m. spagetti bolognes och makaroner på sidan om.
Mellanmål: Amning
Middag: Oftast smakprov på det vi äter eller delar av det. Idag blev det Tacos.
Kvällsfika: Amning

Sedan ammar vi däremellan ibland med, när hon vill.

Tacos
smörgås är också en favorit, med mycket smör

Gott Nytt År och God Fortsättning 

av

Gott nytt år alla härliga människor där ute. Hoppas att ni haft en fin nyårsafton ? här hemma firade vi ensamma med god mat och massa mys. Vi somnade en stund innan 00 men alla var vakna på tolvslaget och tittade på fyrverkerier genom våra stora fönster. Det var bara pappan i familjen som gav sig ut för att tända på våran lilla fyrverkeritårta ?

bästa sällskapet!

godaste efterrätten


 

 

 

När jag tänker tillbaka på det gångna året ser jag mycket glädje och lycka och det är det som tar överhand. Detta trots att året vart ett av de tuffaste året i mitt liv, med en graviditet som orsakade illamående, diabetes och smärta. Jag har aldrig känt mig så begränsad och innesluten i mig själv men ändå så lycklig. Lyckan blev total när lillasystern kom och vi fick komma hem som en hel familj. Vi är nu kompletta och allt vårt slit med hormoner och sprutor är över ?. Resterande del av året har vart som ett stort rosa fluffmoln av kärlek tillsammans med familjen. Visst har vi drabbats av jobbiga saker och händelser med men det överspeglas av det rosa fluffmolnet av kärlek ?
Jag är så otroligt tacksam för vad 2017 har givit mig och jag ser så fram emot vad som skall komma under 2018. Vi börjar på bästa sätt, med att åka tillsammans på en skön semester ☀️

barnen sover – stolt mamma

av
finns det något mysigare än en sovande bebis?

Just i skrivandets stund så sover båda barnen lugnt. Efter en dag med mycket lek och bus, var de nog väldigt trötta. Vi tog med oss granntjejen som är klasskompis med Smilla till badhuset. Vi var där i nästan 4 timmar, tiden gick verkligen fort när vi var där. Smilla och Leah lekte så fint med varandra medan jag och David fick möjlighet att bada med Heli. Hon är ju så liten så hon fick bada i 20 min sedan var ju hon helt slut.

Jo det jag egentligen vill berätta är att nattningen gick så himla bra ikväll och jag blir så stolt. Framförallt för att min stora tjej skött sig exemplariskt vid nattningen idag. Innan vi la oss så pratade vi igenom vad som skulle ske och vilka steg. Efter pyjamas var på och tänderna var borstade fick Smilla ta med sig plattan upp till sängen, det är ju ändå fredag ;). hon fick titta på tre korta avsnitt sedan skulle hon sova. Medan jag gick ner till soffan för att liggamma Heli till sömns tittade hon på sina avsnitt, sedan kom hon ner och sa godnatt och så fick jag en puss och en kram. Efter det gick hon upp och kröp ner i sängen och somnade. Nu 15 min senare sover även lilla Heli.

Blir så lycklig in till själen när det går så här smidigt, för det är inte alltid det gör det som de flesta småbarnsföräldrar vet.

Kvällsmys med storasyster/lillasyster
%d bloggare gillar detta: