Nu är det 1 år sedan jag berättade för er alla att vi väntade tillökning igen. Det var så otroligt nervöst och många känslor. Jag hade nog svårt att ta in att vi var gravida igen efter allt vi gick igenom med missfall och så.
Ni som följde mig hade ju redan på känn att det var något på gång. Jag är så himla glad att ni var så många som hoppades och höll tummar och tår för oss. ❤
Många undrade hur jag kunde berätta så tidigt, men för mig kändes det rätt. Jag ville och behövde ventilera, vilket skrivandet är för mig. Jag började skruva av mig redan innan jag berättade för er. Publicerade ju inte dett förens jag berättat dock. Men effekten var densamma jag fick ventilera.
För er som precis hittat in till mig kan jag snabbt berätta att vi har idag två barn. Två döttrar en Smilla på snart 6 år och en Heli som snart är 5 månader. Att våra barn inte på något sätt var självklara utan att vi fått kämpa för att dem ska komma till oss. Vägen dit har kantats av många försök med hormontabletter, hormoninjektioner, missfall och många tårar. Tårarna var inte bara för sorg utan också för frustration och en känsla av att inte räcka till.
Sedan kom de första riktiga lyckotårarna när vår förstfödda Smilla kom ❤❤❤
Nu har vi två otroligt fina barn och jag är så enormt tacksam. Ibland känns det alldeles för bra för att vara sant och jag oroar mig att något ska gå fel. Det är säkert inte bara jag som känner så.