Tänk hur en dag som börjat så bra med sol och frukost ute kan svänga så fort. Båda barnen nöjda och glada, föräldrarna likaså.

Här satte vi upp ett parasol för solen mitt i bordet. Helt vindstilla för ovanlighetens skull. När vi plockar av bordet och börjar pyssla på gården får Heli ligga kvar i skuggan av parasollet. Från ingenstans kommer en kastvind och rycker tag i parasollet som flyger upp, välter sedan bordet som i sin tur flyger på vagnen och välter den.
Hjärtat flyger upp i halsgropen när jag ser parasollet flyga upp och bordet välta mot vagnen. Innan jag själv fattat vad som hänt har jag sprungit fram och lyfter upp min lilla bebis från gräset. Hon ligger liksom med överkroppen utanför vagnen och resten i. Hon har det här tystskriket som många barn får när det gör riktigt ont eller de blir riktigt rädda.
Jag lyfter upp henne tröstar och går in. Beslutar direkt att vi ska åka in på kontroll på sjukhuset. Lägger Heli i soffan och kollar igenom henne och kan inte se några skador och hon beter sig normalt. Säger till Smilla att hämta pappa vilket hon fixar galant. Jag samlar ihop lite saker till skötväskan och drar på mig ett par byxor med pappa har koll på Heli. Sedan åker jag direkt till akuten.
Under färden in lugnar Heli sig och sover när vi kommer fram. När vi kommer fram skiter jag faktiskt i att ta en nummerlapp för jag vill att någon kollar på henne nu. Personalen insåg allvaret och vi fick snabbt komma in.
Inom 20 min säķert kortare tid hade en läkare träffat oss och de beslutade att vi skulle bli inlagda för observation.
Vi promenerar upp till avd 64 där vi ska vara för observation och får en sängplats.

Liten mår än så länge bra men vi får vara kvar till ikväll för observation. Samtidigt som vi är här så får jag en bild på Smilla fån David.

Då har hon fått borrelia. Så de tar sig också till sjukhuset och får träffa en doktor på jourcentralen. Antibiotika i 10 dagar….. hoppas nu bara att denna dagen slutar lika bra som som den faktiskt började.