Helt fantastiskt att vi får en hel dag som är våran ?
Jag vill verkligen gratta alla mammor, för att få vara mamma är verkligen ett privilegium och det bästa som finns.
Detta trots all trots och trots och trots ?
Det blir lite tyst här emellanåt måste ju jobba lite med. Just idag spenderar jag hela dagen på jobbet, men hoppas att liten fortfarande är vaken när jag kommer hem så jag får kramas lite.
Jag har precis nattat världens bästa unge =). Smilla har sovit hos sin farmor natten som var så att jag och David båda skulle kunna jobba idag. Vi har båda haft extremt viktiga dagar på jobben denna vecka. Båda har utbildning som det inte vore bra att missa.
Smilla verkade i alla fall nöjd med att få sova hemma hos farmor, men blev så glad när vi kom och hämtade. innan hon somnade ikväll säger hon: vet du mamma, jag har längtat efter dig. Sedan somnar hon liggandes på min arm och alla små bråk och trots är som bortblåst och hjärtat fylls av kärlek och tålamod på nytt. I morgon har vi mamma och Smilla dag då vi ska shoppa lite =)
Här är hon lycklig över att få åka till farmor mes sin gena resväskaGlad och vill leka med oss när vi kommer och ska hämta henne
I Torsdags när jag var och skulle hämta Smilla på dagis, ja jag säger fortfarande dagis. Smilla ville i alla fall visa mig vad de gjort på dagen och springer ifrån mig längre in på gården. Jag står och pratar lite med fröken och när jag står där ser jag hur liten slår på en vurpa. Hon ställer sig upp och jag ser ganska fort att hon gjort sig illa på riktigt.
Jag springer fram till henne och ser att det rinner blod ner för hakan, tittar fort vart det kommer ifrån och konstaterar att hon har två hack i hakan, varpå ett glipar ca 5 mm. Vi ringer till pappan (som är hemma då han sovit efter nattpass) och förvarnar att vi kommer och hämtar honom sedan är det akuten som gäller. Hon har slagit hakan på en stubbe. Går sedan in spolar av såret och börjar sedan resan mot akuten, givetvis hämtar vi upp pappan efter vägen. Smilla är jätteledsen och rädd för att åka till doktorn vi lugnar henne bäst vi kan.
När vi kommer till akutmottagningen blir det så bra att vi får gå till jourmottagningen och blir mottagna på en gång. Enligt dr. behöver man inte sy och man tejpar hennes lilla haka. Smilla är verkligen jätteduktig hela tiden, men tror också att det kan bero på att jag känner till hur allt går till och kan berätta för henne i lugn och ro vad som kommer att hända.
Vi åkte hem med en trots allt rätt så nöjd och glad tjej, då hon fått en tatuering med av sjuksköterskan =)
Men så till nästa grej, efter någon dag började det bli rött och irriterat. Trodde först att hon reagerat mot plåstret. Jag drog öronen åt mig men avvaktade kanske lite för länge. Då blir nästa tir till akuten och jourcentralen igen med en solklar infektion och nu får hon antibiotika i 10 dagar. Hoppas bara att detta elände går över fort!
När man vart så duktigt får man äta skräpmatlagom nöjd tjej med stort plåster på hakan
Igår tog vi en hemma måndag här hemma, vi hann med en massa skoj jag och Smilla. Förutom att plocka undan här hemma, då det såg ut som kaos, så hade vi bara roliga saker på schemat.
Sångstund med mamma muDega lite och göra minipizzor, obs kika in konstverket i bakgrunden 😉Baddags, med bananmellis. Mamma du är tokig var Smillas kommentar 😉Bokstavsträning, hon har ett enormt intresse för bokstäver just nu och kan nu skriva SMILLA MAMMA PAPPA alldeles själv.
Som ni kanske minns skulle jag på kontroll cykeldag 12 som skulle visa om det vuxit till sig något ägg som skulle kunna släppa. Jag kan meddela att det hade växt till sig ett ägg som var större än de andra och jag fick tillsägelse att ta ägglossningstester närmsta dagarna 1 vecka för att se om jag år någon ägglossning och kan ni förstå vad jag fick se idag när jag doppat min sticka? JO
Nu betyder ju inte det att vi kommer bli gravida, men vi har åtminstone en chans!
Vi har haft en mysig dag idag här i familjen, lite trilskandes till och från men inget stort.
Nu till det som fick mig att nästan bli galen, skitlöjligt kanske, men känslan är dock densamma.
Smilla har alltid gosedjur när hon sover och det händer ibland att hon vill byta gosedjur. Fine klart hon får göra det, men inte när vi redan lagt oss. I veckan kom hon på att hon ville byta precis när hon skulle till och somna, jag blir ganska irriterad och vill egentligen inte låta henne byta just precis då. Vi pratar om att man får känna efter innan man lägger sig om man vill byta djur innan man lägger sig. Hon säger ok och somnar efter en stund. Sedan händer samma sak ikväll precis när det låter som om hon ska somna så sätter hon sig upp och vill byta sitt gosedjur. Blir arg och ledsen när jag påminner henne om att vill man byta gosedjur får man göra det innan man lägger sig. Hon säger att hon glömt bort. Tittar på mig med sina krokodiltårar och jag låter henne byta gosedjur….. man kan ju undra vem jag blir mest galen på mig själv eller henne?
Idag cyklade jag och Smilla till dagis, sedan cyklade jag en runda på väg hem. Cykla fungerar rätt så bra för fogarna så länge jag inte trampar för tungt. det är så skönt att hitta sätt som jag kan röra mig på utan att få mer ont. Jag vet också att jag kommer börja må bättre psyksikt med när jag känner att kroppen kommit igång igen. Nu känns det som att jag är en bit på väg i alla fall.
Det var så rofyllt och skönt att cykla på vägen hem idag så jag var tvungen att ta lite bilder =)
Jaha nu var man igång igen då med en massa hormoner. Jag som kan vara rätt så svajig i mitt humör utan en massa hormoner har känt av denna kur mer än innan. Jag ger tabletter ännu ett försök då jag inte känner mig riktigt redo att börja med sprutorna igen. Dessutom kan jag gå privat när jag tar tabletter, vilket gör att jag slipper gå och träffa Dr. Hemlin som ger mig ångest varje gång. Jag går och mår dåligt bara för att träffa honom, han är säkert en jätteduktig läkare men saknar empati och förståelse. Upplever honom som kall och brysk tyvärr. Nu har jag tagit 3 tabletter Letrozole i 5 dagar och ska på kontroll i morgon för att se om något vuxit till sig.
Jag hoppas att det givit resultat denna gången, skulle va skönt om kroppen svarade på behandlingen. Känslorna och tankarna är just nu väldigt spretiga, vet inte riktigt om vi är redo för att bli gravida igen, men samtidigt kan jag inte bara vänta heller.
Uppdatering om hur läget ser ut kommer imorn.
För övrigt så väntar en Kickoff med jobbet imorn, med spännande föreläsningar och lite festligheter på kvällen.
Ni har väl inte missat att jag är med i magpodden där fina Bodil intervjuar mig angående våra försök att få ett syskon till våran tjej. Resan dit har visat sig vara ganska så brokig och full av utmaningar. Lyssna gärna!
Värmen är här och sommaren är på antågande, alldeles härligt och underbart.
Med värmen kommer längtan efter att vara på stranden/ligga vid poolen och bada i massor. Därför tänker jag nu lyfta frågan om hur vi bör förbereda oss och tänka efter hur vi hanterar vatten!
Jag pratar inte om att vi ska komma ihåg att dricka vatten (även om nu detta är viktigt) utan hur beter vi oss kring vatten och i vattnet?
Vad gör man när olyckan är framme?
Alla vi med barn vet hur snabba de är och hur mycket koll man måste ha på dem då de är snabba som illrar.
Vi brukar vara väldigt noga med att vi har koll på Smilla när vi är vid vatten, är det så att en av oss vill läsa, sola eller skriva något så är vi tydliga mot varandra om vem det är som har ansvaret just då. Då vet vi att det alltid är någon som har koll på henne. För tänk om vi helt enkelt skulle anta att den andre har koll och så har den inte det och något händer? Det värsta tänkbara scenariot är för mig att Smilla skulle ramla, hoppa i vattnet och drunkna? Vems fel är det då? Jo vårat! Säger det igen, barn är snabba som små illrar och de har inte konsekvenstänket, de förstår inte att kan de inte simma så sjunker de. Även barn som kan simma kan bli trötta fort och inte inse det i tid. Barn drunknar tyst, de använder all sin energi till att hålla sig ovan ytan och slösar inte energin på att vifta eller ropa på hjälp.
Det är vårt ansvar att se till våra barn när de är i vatten, för att det värsta tänkbara inte ska hända. Men händer det värsta tänkbara är det vi som kan göra skillnad, du kan rädda ditt barn eller andras barn om du kommer ihåg det jag beskriver nu!
Ser du ett barn som sjunker, eller redan sjunkit. Hämta upp barnet, när ni kommer ovanför ytan speciellt om det är en bit in till land. Börja med att ge 5 inblåsningar redan i vattnet. Nyp till på barnets näsa och blås in i munnen på barnet, är det ett litet barn kan man täcka både näsan och munnen med sin mun och göra inblåsningar. Försök att hålla barnets huvud ovan vattenytan på vägen in till land, simma på ryggen och ha barnet framför dig.
När ni kommit upp på land lägg barnet på rygg och lyssna efter andning, lägg örat intill munnen och näsan, kolla om bröstkorgen rör sig.
Om barnet inte vaknar eller andas påbörja direkt hjärt- & lungräddning.
Om barnet andas lägg barnet på sidan i stabilt sidoläge
Stabilt sidoläge
Ring 112 eller se till att någon annan gör det!
Vad ska du tänka på när du larmar 112
Hur gör man Hjärt- & Lungräddning (HLR) på barn 0-1år – Kommer inom kort
Hur gör man Hjärt- & Lungräddning (HLR) på barn – Kommer inom kort