Gott Nytt År och God Fortsättning 

Gott nytt år alla härliga människor där ute. Hoppas att ni haft en fin nyårsafton 💕 här hemma firade vi ensamma med god mat och massa mys. Vi somnade en stund innan 00 men alla var vakna på tolvslaget och tittade på fyrverkerier genom våra stora fönster. Det var bara pappan i familjen som gav sig ut för att tända på våran lilla fyrverkeritårta 🎉

bästa sällskapet!

godaste efterrätten


 

 

 

När jag tänker tillbaka på det gångna året ser jag mycket glädje och lycka och det är det som tar överhand. Detta trots att året vart ett av de tuffaste året i mitt liv, med en graviditet som orsakade illamående, diabetes och smärta. Jag har aldrig känt mig så begränsad och innesluten i mig själv men ändå så lycklig. Lyckan blev total när lillasystern kom och vi fick komma hem som en hel familj. Vi är nu kompletta och allt vårt slit med hormoner och sprutor är över 💕. Resterande del av året har vart som ett stort rosa fluffmoln av kärlek tillsammans med familjen. Visst har vi drabbats av jobbiga saker och händelser med men det överspeglas av det rosa fluffmolnet av kärlek 🙈
Jag är så otroligt tacksam för vad 2017 har givit mig och jag ser så fram emot vad som skall komma under 2018. Vi börjar på bästa sätt, med att åka tillsammans på en skön semester ☀️

Vecka 27 – Magbild

Vi är nu inne i vecka 27. Känns så skönt för varje vecka som går har lilla pluttan större chans att överleva och så är vi en vecka närmare att äntligen få träffa henne.

Visst skulle tiden kunna få gå lite fortare, men samtidigt uppskattar jag den tiden som är nu och försöker njuta utav att känna det lilla livet växa inuti mig. För visst är det fantastiskt vad vi kvinnor kan skapa med våra kroppar? ett helt nytt liv? Jag mår lite bättre nu när jag är sjukskriven och tar det lugnt, men märker direkt de dagar som jag gjort för mycket att jag får riktiga bakslag, det är en svår balansgång. För de dagar som jag mår skapligt på vill jag ändå försöka hitta på något på, jag måste försöka att fördriva tiden lite.

Jag håller just nu på med lite småprojekt här hemma som får tiden att gå lite och fingrarna lite sysselsatta. Vad det är kommer så småningom. Jag hoppas verkligen att ni hänger kvar här trots att det vart lite glest med inlägg på senaste, men jag känner att lusten att få skriva av mig kommer tillbaka mer och mer. Så ni kan nog se fram emot en mer jämn uppdatering här närmsta tiden.

Nu ska jag krypa ner intill min lilla tjej som sover inne i stora sängen för att hålla mamma sällskap medan pappan jobbar natt.

Godnatt på er och hoppa satt ni får sova gott!

Glukosbelastning – Graviditetsdiabetes?

Eftersom jag hade graviditetsdiabetes med Smilla så är det rutin med glukosbelastning när man väntar nästa barn. Jag är i vecka 24 nu och gjorde min belastning igår.

En glukosbelastning går till som så att man får komma till undersökningen fastande, man får dock dricka vatten. Innan man sedan ska dricka glukosvätskan så tar man ett fastevärde på blodsockret. Detta gjordes venöst (genom blodprov) på mig. Efter detta fick jag dricka upp glukosblandningen som denna gången inte var helt hemsk då den mysiga undersköterskan hade blandat i lite citron i. Det gick ganska så bra att dricka trots att det egentligen smakar blää. När du har druckit upp vätskan och väntat i ca 2 timmar tas ett nytt blodsocker både venöst  (i armvecket) och stick i fingret.

Under tiden som jag väntade på att göra blodsockermätningen igen så försökte jag hålla mig sysselsatt och hade med mig datorn som sällskap. Dock orkade jag bara sitta med den i ca 30 minuter för sedan blev jag darrig, trött, yrslig och kände mig allmänt urken. Så då kröp jag upp på britsen och la mig en stund och bara tog det lugnt. Illamåendet kom och gick under den här tiden, men jag lyckades hålla mig från att kräkas i alla fall 😉 . 

De venösa blodsockersvaren får jag tyvärr vänta på ett tag, men det man tog i fingret fick jag veta på en gång och det var på 11.2 och det var för högt. Det bör ligga under 7, så oddsen talar för att jag fått graviditetsdiabetes igen.

Samtidigt som det var lite väntat så känns det jobbigt att få ytterligare en sak att tänka på. ytterligare ett jobbigt inslag i denna graviditet. Men vad gör man?

 

Inte skrämmas så! – kontroll på förlossningen

Varning för er som tycker att flytningar och fostervatten är äckligt, fortsätt inte att läsa 😉

 

 

 

 

Igår blev jag lite rädd och orolig, fick plötsligt väldigt vattniga flytningar, vilket inte alls behöver vara något att oroa sig för. När det kom så här plötsligt blev jag dock orolig, dessutom fortsatt det hela tiden. Efter jag har bytt det andra paret trosor och det gått igenom till byxorna så ringde jag förlossningen och de sa att jag skulle avvakta några timmar och sedan höra av mig igen. Gjorde som det sa och eftersom det inte hade slutat skulle jag komma in och kolla att allt är bra med bebis och att flytningarna inte är fostervattensläckage.

Jaha åka in, är ensam hemma med dottern då maken jobbar. Då ska man plötsligt rådda i att skaffa barnvakt då man inte får ha med sig barn under 15 år till förlossningen.  det löste sig på bästa sätt och Smilla gick över till grannen en stund innan farfar kom och hämtade henne där.

Jag åkte i alla fall in till förlossningen själv och staplade in där på mina kryckor för till råga på allt har foglossningen verkligen nått sin topp just denna kväll. Fick snabbt komma in på en sal där de vägde, tempade, kollade blodtryck och ctg-kurva på bebisen. Allt såg bra ut. Nästa stopp ultraljud hos läkaren som kollade att det fanns gott om vatten kvar i fostersäcken och att lillan mådde bra. Hon kunde inte se att det droppade något fostervatten, men förstod att jag blivit orolig då flytningarna verkligen va vattniga. Mätte livmodertappen gjorde hon med, och nu var den 4 cm vilket är helt normalt, dock var den 6 cm för några veckor sedan. Frågade om detta, men det viftades bort som att den tidigare mätningen var en felmätning.

Så kontentan av det hela blev att det nog var vattniga flytningar, men skulle det fortsätta eller komma igen så ska vi göra en ny kontroll.

BVC, vaccination och mysdag med bästa ungen

Igår hade vi mysdag, Smilla och jag. Vi var på stan och åt lunch innan vi skulle till BVC för 5-års kontrol och vaccination. Kände av innan att Smilla var lite nervös så gjorde mitt bästa för att hon skulle komma ihåg denna dag som något positivt.

Hos BVC såg allt bra ut och Smilla följer sin egna kurva bra. Jag har en bestämd liten dam för en av de första sakerna hon sa när vi kom inte till BVC var att hon minsann ville avsluta med sprutan och göra allt annat först! BVC sköterskan skrattade lite och insåg att det inte var värt att disskutera utan sa att vi gör som du vill. Denna gången var det en vikarie för vår ordinarie, men hon var hur bra som helst och hon och Smilla klickade. Lyckligtvis tittade ”vår” BVC-sköterska in ändå, trots ledig dag så Smilla fick chansen att säga hejdå, detta var hennes sista besök på BVC nu ska det vara skolsköterskan som ska ta över. Men ”vår” BVC-sköterska berättade att hon kommer fortsätta träffa Smilla om hon följer med lillasyster till BVC. Dessutom erbjöd hon sig att komma på hembesök när lillasyster hade kommit, det e klart att vi vill ha det. Tänk så skönt att slippa åka någonstans när man är alldeles nyförlöst. Det är ju helt underbart att de gör det, dels för att jag slipper åka och att de får en inblick i hur barnen har det hemma och vilken hemmiljö de har. Så bra, då har man möjlighet att fånga in de föräldrar som kanske behöver lite stöttning och hjälp. Även upptäcka rent olämpliga föräldrar. Helt kanon kan jag tycka, barnen är det viktigaste vi har!

Efter BVC gick vi iväg (läs vankade mycket sakta) till leksaksaffären och så fick Smilla välja leksak, för att hon vart så duktig på BVC. Det tog bara 45 minuter för henne att välja, haha. De i leksaksbutiken erbjöd mig en stol att sitta på medan jag väntade ut henne ;). Hon valde bland annat ballonger som man kan göra figurer av, det kommer ett separat inlägg om detta fenomen.

Vi åkte hem och vilade en stund innan vi skulle på restaurang för andra gången denna dag. Vi gick ut och åt med Smillas farmor då hon fyllt år i dagarna. Vi åt gott och drack gott. Smilla var helnöjd och supersocial med servitrisen. Det var så roligt att se, älskade fina unge, vad glad jag är att jag har henne!

När vi kom hem hade vi tänkt att titta på någon härlig serie och äta lite mer gott, men medan David nattade Smilla så somnade jag på soffan. Jag snarkade sött när han kom ner från övervåningen ;).

Här kommer lite bilder från dagen:

Restaurangbesök 1, så mysigt att äta lunch tillsammans och lyssna på alla hennes funderingar.

 

Restaurangbesök 2, nöd tjej äter friterade bläckfiskringar

 

Mina två absoluta favoriter!

 

Dagens outfit, bilden är tagen av min egna minifotograf Smilla =)

Hur mår jag egentligen? – Vecka15

Det har ju vart långt emellan inläggen här på bloggen och som alltid finns det en anledning till allt. Min anledning nu har ju vart att jag helt enkelt har mått för dåligt, jag har inte kunnat lägga min energi på att ens börja tänka på vad jag skulle vilja skriva om. All energi har gått till att klara av en vardag och att få i mig så den lilla plutten som växer i mig ska fortsätta att göra det.

Min dagar har varierat mellan att kräkas eller ha ibs-ont i magen med kramper och diarréer, sedan toppar man med det konstanta illamåendet som jag ännu inte blivit av med, även om jag nu inte kräks varje dag längre så händer det ofta. På allt detta har jag nu även ont i fogarna, men det är som jag sa till min läkare inte det värsta problemet utan det är illamåendet. Tänk dig att gå omkring och vara åksjuk i princip hela tiden……. Jag är nu sjukskriven som ni förstår, finns inte en chans att jag ska klara av mitt arbete i nuläget. Jag blev sjukskriven för illamåendet och kräkningarna, samt att mitt blodtryck börjat vandra uppåt. Detta oroar dem så nu är det blodtryckskontroller 1 gång i veckan som gäller.

Jag kämpar vidare och är så glad att jag har en liten bebis som växer i mig och känslorna blir ibland övervällande, samtidigt som jag är rätt så bitter över att må så dåligt. Det är tur att jag har en make och familj som alltid ställer upp =)

Kram på er

Första bilden på Plutten

20161114_175045.jpgIdag var den dagen vi fick se vår Plutten för första gången. Jag har vart väldigt nervös kan jag säga, men allt såg bra ut och det lilla hjärtat pickade på. Såå glad att allt såg bra ut! Nästa ultraljud är om 2 veckor så ska försöka hålla känslorna i styr fram till dess.

Dock har jag som ni säkert vet inte mått så bra på senaste, besvärats av min IBS som blivit 10 resor värre under graviditeten. Eftersom jag är gravid kan jag inte ta de mediciner som jag brukar kunna ta. Förutom magsmärtor och frekventa toabesök varvat med förstoppning har också mått väldigt illa. Idag var jag och fick läkemedel utskrivet för detta då jag provat postafen med liten effekt, fick lergigan comp utskrivet. Jag är sjukskriven i 2 veckor och därefter sjukskriven 50% efter det hoppas jag att jag kan jobba 100% igen.

Jag hoppas att medicinen kan hjälpa mig att få lite återhämtning i alla fall.

Fortsätt att hålla tummarna för oss, kommer nog inte att kunna hoppas ordentligt förens vi passerat vecka 12 denna gången tror jag. Vårt förra missfall fick vi ju i vecka 11.

Nu ska jag bara ligga i soffa, nåja så gott det går med en snart 5-åring hemma 😉

Kram

Gravid Vecka 5

20161018_202557.pngÄntligen har vi nått det delmål vi längtat efter igen…. vi har nu en chans att få bli föräldrar igen på riktigt!

Vi är nu inne i vecka 5 (4+2) i skrivandets stund, är dock osäker på när vi kommer att gå ut med nyheten ännu. Många av er har säkert redan luskat ut att något är på gång.

Nu är lilla plutten vad man kallar för ett embryo och i början på nästa vecka ska del lilla hjärtat att börja fladdra. Plutten är nu ungefär liga stor som en solroskärna.

Vi är så glada men samtidigt väldigt oroliga och kommer inte ta ut något i förskott denna graviditet, försöker dock glädjas ändå.

Mina symtom då? Jo man kan väl säga att jag har det mesta. Ömma tuttar, svullen mage, trött och illamående. Började även kräkas i denna vecka, men det visade sig vara en släng av magsjuka….

Håll tummarna att det går vägen nu, så ser vi fram emot att se plutten på ett tidigt ultraljud den 14 November

 

(detta inlägget är publicerat i efterhand)

Så glad men samtidigt så livrädd: Gravid igen

Hej på er!

Jag har något spännande att berätta för er! Jag är gravid igen efter missfallet i februari har vi haft det kämpigt, men nu har det alltså hänt igen. Många av dessa tidiga inläggen kommer inte publiceras än då vi inte riktigt är redo för att gå ut med detta ännu, men våra närmsta vet redan. Några på Jobbet vet också, de har ju liksom många av mina läsare haft koll på min cykel 😉 så många av er har säkert redan anat att bullen är i ugnen så att säga.

Jag tog ett test ganska snart efter ovitrellen (som gör att ägget lossnar) för att se när det falska positiva testet försvann. Ovitrell innehåller ju hormonet HCG och kan visa falskt positivt i upp till 10 dagar efter injektion. Injektionen tog jag den 1/10 och första graviditetstestet tog jag den 9/10 och då kan man ana ett sträck och detta antog jag vara negativt. Nästa tog jag den 10/10 och då var det negativt, den 11/10 kunde man ana ett streck till igen. Den 12:e blev skuggan till det andra sträcket lite tydligare och lika så den 13:e och den 14 var det ännu lite tydligare. Nu köpte jag ett digitalt test som jag tog på morgonen och det visar positivt =)

här är alla testerna ;)

här är alla testerna 😉

 

Här kommer bilden som jag skickade till maken på morgonen, med texten. Nu kan vi inte tvivla längre <3

gravidplutten1

 

Nu är jag bara nojjig att detta inte ska gå vägen, men jag ska verkligen försöka att njuta med.

 

Kram på er!

 

(detta inlägget är publicerat i efterhand)

Gravid vecka 6

20161024_104828.pngI går klev vi in i vecka 6, läskigt värre. fast rätt så fantastiskt.

Jag kommer att posta några inlägg som jag skrev innan vi blev officiella om det ser lite konstigt ut..

I slutet av denna vecka ska hjärtat och blodsystemet vara igång. Emryot ser ut som en liten räka men man kan se formen av huvud och skönja ögon,mun, näsa, armar och ben.

Jag mår väl skapligt mår lite illa ibland och har ömma bröst. Är hård i magen  med och sedan är det det här med oron. Varje gång jag går på toaletten så kollar jag om det är blod på pappret. Jag vill inte se blod på pappret. Hoppas jag slipper se blod på pappret.

Jag önskar att jag hade kunnat få en tidigare tid för VUL men vi får nog vackert vänta till den 14/11. Jag får försöka förutsätta att allt är bra fram till dess.