Snart tvåbarnsmamma – Dags för Pluttan att komma ut.

Ja då sitter man här och knåpar ihop det sista inlägget som enbarnsmamma för i morgon är det dags för Pluttan att komma ut. Som jag sett fram emot den dagen, samtidigt som jag bävar. Kommer ju ihåg hur jag mådde efter kejsarsnittet med Smilla. Det är ju lite annorlunda denna gången dock då det är planerat, jag behöver inte gå igenom en nästan en hel förlossning innan. Hoppas därför att kroppen ska ha lite bättre möjligheter att återhämta sig.

Dagen har gått åt till förberedelser, tvätt och städ. BB väskan, vagn och vagn är packat och förberett inför i morgon. Nu ska vi strax ha lite tacomys och invänta Smillas mormor som ska komma och sova hos oss inatt då vi ska vara på förlossningen redan kl 7 i morgon. Antagligen, om inget oförutsett händer kommer vi att se vår Pluttan runt 9-10 tiden. Det är många tankar som rör sig i huvudet och både oron och förväntningarna är stora. Oron att det ska hända något med bebis eller med mig, det är ju inte bara jag och David längre utan Smilla med. Jag kommer att längta så oerhört mycket efter att få komma hem till henne. Jag är orolig att bebis ska må dåligt, eller att något ska vara fel. I och med att jag har graviditetsdiabetes är risken överhängande att bebis blodsocker kommer vara lågt, frågan är bara hur lågt. Räcker det med lite tillmatning på BB eller kommer liten hamna på neonatalen precis som Smilla? Kommer min amning att komma igång? Kommer jag ha lika ont som sist? Ja som sagt många frågor och funderingar som ingen faktiskt kan svara på, det är bara att vänta och se vad som händer i morgon.

Tur att man har fått en sovdos så man kanske kan få några timmars sömn i natt. Natten som var blev det ca 3 timmars sömn och det är inte mycket att hurra för.

Får se när man har orken att uppdatera igen, följ mig gärna på instagram för där ska jag försöka uppdatera lite oftare.

Kram på er!

Läkarsamtal på Specialistmödrarvården i Västerås

nu är det trångt där inne

Igår var jag på vad jag trodde var det sista avgörande samtalet på specialistmödravården här i Västerås. Nu var det dags att bestämma hur och när bebis ska komma ut.

Vi mätte bebis, som är stor för tiden. Hela 24% för stor och väger redan runt 3500 gram , så om jag med mitt trånga bäcken ska kunna födda vaginalt så måste det ske snart. Vi gjorde en vaginal undersökning och ultraljud och det var oförändrat sedan sist öppet för ett finger mjuk men lång tapp på 4 cm.

Vi satte oss och pratade igenom mätningarna och vilka alternativ vi har och kom fram till följande. På fredag (alltså imorn) ska jag in till förlossningen och göra en bedömning om man kan starta igång en förlossning. Man vill dock att jag ska ha öppnat mig lite till för man vill inte ge mig läkemedel för att jag ska göra detta. De kan ge okontrollerbara värkar och det vill man inte att någon som tidigare snittats ska få då det ökar risken för uterusruptur. Jag hoppas med hela mitt hjärta att det går att sätta igång mig i morgon både för min och för bebis skull. Skulle detta inte fungera så ska man planera in ett kejsarsnitt den 8 juni, så senast den 8 juni är våran Pluttan här. Det känns så overkligt nu när jag sitter och skriver om detta!

Nakenbild från i morse, nyvaken är jag med =), här ser man tydligt att magen sjunkit.

Enligt läkaren är Pluttan mogen och redo att komma ut, man vill inte att hon ska växa till sig och bli allt för stor där inne. Han påpekade även att hon var lite svår att mäta så hon skulle kunna vara lite större än det han kommit fram till, men så får vi hoppas att det inte är. Jag vet inte om alla vet det men jag har en insulinbehandlad graviditetsdiabetes som gör att barnet kan bli stort. Dessutom jobbig foglossning, stigande blodtryck, svullnad i kroppen, gravidklåda, myrkrypningar mm som sammantaget gör att det bästa för både mig och bebis är att hon kommer ut lite tidigare än beräknat. Kommer hon på fredag, imorn, så är det i vecka 36+6 annars kommer hon med snitt vecka 37+5.

Så håll tummar och tår för oss att vi får träffa vår Pluttan redan i morgon och att allt ska gå bra.

Graviditetsdiabetes – kontakten med specialistmödrarvården fortsättning följer…

Igår var jag till specialistmödrarvården på Klarasamtal, då vi försöker lägga upp en plan för slutet av graviditeteten och inför förlossning.  När jag kom dit var jag dock fortfarande så frustrerad över bemötandet på telefonen tidigare på morgonen så vi började med att ventilera lite. Jag berättade vad som hänt på morgonen och mina funderingar.

Det intressanta var att hon höll med mig och blev på riktigt upprörd själv. Hon förstår verkligen min önskan att få en chans till att få föda vaginalt. Hon förstod även att jag var orolig att pluttan ska bli för stor då mitt socker verkar sticka iväg.

Vi började således vårt möte med att hon gick iväg och pratade med diabetessköterskorna och sa till dem att de inte lyssnade på mig och jag skulle ha ett läkarsamtal innan jag gick idag. Så efter mötet fick jag vänta ca 1,5 timme med sedan fick jag träffa läkaren till slut.

Nu var det ett helt annat bemötande än sist. Jag var tydlig med det jag var besviken över och att jag ville ha en plan för hur vi ska göra för att få koll på mitt socker. Så nu är vi överrens för nu. Jag ska höja mitt långtidsinsulin till 9E stegvis och så lägger vi till måltidsinsulin till lunch och middag på 2E så får vi se hur kroppen reagerar, jag får även höja till 3E om jag märker att det behövs och sedan ska vi ha en ny kontakt per telefon på måndag.

Känns så skönt nu när man fått respons och i alla fall läkaren förstår mig.

Hon som ringde i morse träffade jag då inte på idag och det kanske var lika bra, dock kommer jag skicka in kurvorna kvällen innan (trots att de sagt 12 på torsdagar) bara för att undvika tjat. Men tycker fortfarande att de kan vara tydligare i sin kommunikation!

När ni läser detta inlägg är vi  (hela familjen) på väg mot Stockholm och en spännande dag ;), mer om det i ett annat inlägg.

 

Graviditetsdiabetes – kontakten med specialistmödrarvården

Blir så irriterad…

 

Jag går ju hos specialistmödrarvården pga graviditetsdiabetes och har fått instruktioner om hur jag ska ta mitt blodsocker, när jag ska ta mitt insulin och när jag ska skicka in mina blodsockerkurvor. Jag har fått att jag ska lämna in mina kurvor, alltså mina blodsocker värden inna kl 12 på torsdagar. Naturligtvis vill jag att de ska få så många värden som möjligt att titta på så jag brukar skicka efter det blosocker som jag tar efter frukost.

 

 Förra torsdagen ringde en barnmorska kl 10 typ för att kolla om jag hade några kurvor, då svarade jag kunde skicka dem på en gång vilket jag gjorde.

Efteråt blev jag dock fundersam till varför de ringde då kl inte passerat 12 än, men la det åt sidan för stunden skulle det visa sig.

Idag ringde de igen innan 10 och kollade om jag hade några blodsockerkurvor förklarade att de är påväg och att jag ville ta efter frukost värdet innan jag skickar in eftersom de sagt innan 12 på torsdagar. Blev lite irriterad då hon ringer med attityden att hon måste påminna mig.

 Jag är inget litet barn heller. Förklarade att om de vill ha kurvorna tidigare får de säga det så kommer kag skicka dem tidigare. Men att är det 12 som gäller behöver de inte ringa och påminna mig innan 10!

Hon blev bestört och sa men lilla vän (mental klapp på huvudet) hur skulle det se ut om alla skicka innan 12 precis? Jag svarade att vet du det är inte mitt problem jag gör som ni säger, men vill ni att jag skickar innan så är det bara ni säger det så jag vet. Jag kan inte läsa tankar. Man blir ju fundersam på hur de tänker? Tycker de på allvar att jag skulle fatta själv att jag ska skicka på onsdag kväll när de sagt innan 12 på torsdagar?

 Skickade in min kurva med en förklaring till varför jag inte skickat än och med mina funderingar om kurvorna. Bad läkaren kontakta mig så vi kan diskutera frågan. Så vi får väl se om jag får någon respons.

Förklarade att det är extra viktigt för mig att hålla ordning sockret eftersom jag vill ha chansen att föda vaginalt och att detta ej går om bebis blir för stor.

 

Skönt att skriva av sig lite och hoppas verkligen att jag får någon respons! Det är väl ändå inte meningen att man ska bli behandlad som ett barn. De är de som har satt upp förhållningsreglerna och vill de att något ska förändras för de säga det tycker jag.

Gravid med Graviditetsdiabetes

Ja som jag berättat tidigare så har jag fått graviditetsdiabetes och den är inte helt under kontroll än. Vi trodde först att vi skulle kunna klara oss med att endast kostbehandla, vilket fungerade bra med Smilla i magen. Nu verkar det dock inte påverka så mycket vad jag äter….. svårt att få blodsockret på morgonen att vara under 6 som det tydligen ska vara. Jag fick i fredags börja med långtidsverkande insulin (insulatard) på kvällen, men ännu har det inte gett resultat så kommer troligtvis bli en dosjustering. Jag har en tid till en diabetesläkare på torsdag så får se vad han säger då.

Annars så rullar det på, om än väldigt segt. Känns nästan som att tiden står stilla. Jag har mycket ont av min foglossning och har haft en hel del onda sammandragningar. Tryck ner mot fiffin och smärtor där med. Natten till idag var så extrem att jag knappt fick sova något så har vart in för en kontroll på förlossningen idag. Där kunde man konstatera att jag har en del sammandragningar, men att de inte påverka mig än i alla fall. Vilket är bra för vi vill ju inte att hon ska titta ut allt för tidigt.

Har fått order om att vila och ta mina värktabletter ikväll för att få sova lite. Hoppas verkligen på att få sova lite ikväll 😉

Just nu sitter jag och dricker en kopp te, tittar på tv, skriver här och känner liten rumstera runt i magen. Hoppas ni andra har en bra kväll och får sova gott ikväll.

Kram

En riktig *pip*dag – 99 dagar kvar till BF

Då har vi gått över till tvåsiffrigt då det är 99 dagar kvar till BF, känns som ett litet delmål i alla fall.

Denna dagen har vart helt kass en riktig jäkla skitdag. Maken är jätte förkyld och har haft feber och taggtråd i halsen, så han har vart nästan däckad i flera dagar. Jag har min foglossning och alla andra besvärligheter och var inte säker på att jag ens skulle ta mig till dagis för att lämna liten idag. Men med lite envishet tog jag mig till dagis och sedan dess legat i soffan och försökt hitta någorlunda ställningar att sitt/ligga på.

Som tur är orkade maken hämta lilltjejen och sedan hon kom hem har vi myst i soffan framför en barnfilm, vad jag älskar barnfilmer, gör livet mycket lättare emellanåt. Maten är klar i kylen, behöver bara värmas på och just nu kom en kompis över till Smilla så nu leker dem på hennes rum =).

Jag kommer fortsätta att spendera kvällen i samma soffa som jag spenderat hela dagen i….