Lilla hjärtat, tänk vad du får vara med om.

wp-1464032714243.jpgI Torsdags när jag var och skulle hämta Smilla på dagis, ja jag säger fortfarande dagis. Smilla ville i alla fall visa mig vad de gjort på dagen och springer ifrån mig längre in på gården. Jag står och pratar lite med fröken och när jag står där ser jag hur liten slår på en vurpa. Hon ställer sig upp och jag ser ganska fort att hon gjort sig illa på riktigt.

Jag springer fram till henne och ser att det rinner blod ner för hakan, tittar fort vart det kommer ifrån och konstaterar att hon har två hack i hakan, varpå ett glipar ca 5 mm. Vi ringer till pappan (som är hemma då han sovit efter nattpass) och förvarnar att vi kommer och hämtar honom sedan är det akuten som gäller. Hon har slagit hakan på en stubbe. Går sedan in spolar av såret och börjar sedan resan mot akuten, givetvis hämtar vi upp pappan efter vägen. Smilla är jätteledsen och rädd för att åka till doktorn vi lugnar henne bäst vi kan.

När vi kommer till akutmottagningen blir det så bra att vi får gå till jourmottagningen och blir mottagna på en gång. Enligt dr. behöver man inte sy och man tejpar hennes lilla haka. Smilla är verkligen jätteduktig hela tiden, men tror också att det kan bero på att jag känner till hur allt går till och kan berätta för henne i lugn och ro vad som kommer att hända.

Vi åkte hem med en trots allt rätt så nöjd och glad tjej, då hon fått en tatuering med av sjuksköterskan =)

Men så till nästa grej, efter någon dag började det bli rött och irriterat. Trodde först att hon reagerat mot plåstret. Jag drog öronen åt mig men avvaktade kanske lite för länge. Då blir nästa tir till akuten och jourcentralen igen med en solklar infektion och nu får hon antibiotika i 10 dagar. Hoppas bara att detta elände går över fort!

wp-1464032485967.jpg

När man vart så duktigt får man äta skräpmat

wp-1464032485950.jpg

lagom nöjd tjej med stort plåster på hakan

Leave a Comment