Bloggadventskalender: vad jag ser fram emot kommande år

img_20151126_143840.jpgJag ser fram emot allt vad det nya året bär med sig. Men just nu längtar vi massor efter våran lilla katt som ska flytta hem till oss den 13 januari. En liten nakenkatt som kommer att få heta skuggan.

Annars längtar jag väldigt mycket efter sommaren och vår nya altan som vi själva, va visserligen ska bygga. Ser fram emot att kunna sitter på altanen sippa på något gott och bara njuta.

Det finns så mycket som kommer att hända under 2016 mycket kommer jag skriva om här, så välkommen med på färden ?

Bloggadventskalender: mina julcravings i år är

Jag älskar ju julgodis av alla dess slag, men har en klara favorit och det är en gräddkola som jag gör själv. Det är svårt att tygla sig när man vet att det står en hel skål på köksbänken. Den är så där lite hård först och sen blir den sådär mjuk och seg, sådär så den fastnar i tänderna ?

Jag längtar också efter julskinka, hade jag haft en här hemma hade jag garanterat vart där och nallar, som tur är tar svärmor med sig en när hon kommer i morgon.

Snart är det julafton, och ingen snö syns till. Inte ens kylan är på riktigt här. Jag tycker att det kan vara svårt att finna julkänslan utan snö. Har du något knep? Berätta gärna!

Bloggadventskalender: jag drömmer om

Att få bli mamma igen! Ingen av er som läser min blogg kan ha missat att jag drömmer om att få bli mamma igen. Drömmen är stark och med hjälp av mediciner har vi nu en chans. Tänk att få känna en liten parvel stöka runt där inne i magen, bara för att komma ut och nocka en med kärlek ♡

Stolt mamma med sin tjej

Jag har även en annan dröm. Jag skulle verkligen vilja kunna delvis leva på mitt skrivande. Skrivandet på bloggen och andra medier. Kanske låter det lite dumt att skriva om just detta som en dröm, men det är verkligen ett drömscenario. Att få jobba med de två sakerna jag brinner för. Vill nog aldrig sluta jobba som ambulanssjuksköterska men att jobba 50 50 skulle ju vara perfekt. Framtiden får visa vad som väntar mig.

Bloggadventskalender: Djupdyk i (mobilalbum) albumarkivet

2015-12-20 17.41.52

Bild 5

Bild 5. Så här ser verkligheten ut när jag försöker få lite egentid ☺. Var en del protester till en början, men sen fick jag faktiskt vara ifred. Det var så skönt att bara vara jag en stund, det har vart mycket mammigt i och med att liten vart så sjuk. Idag verkar hon dock må bra, peppar peppar.

 

Bild 25

Bild 25

Bild 25 liten provar mina stora gummistövlar

 

2015-12-20 17.45.34

Bild 34

Bild 34 jag är på gymmet och kör lite marklyft, hade lite träningsvärk efteråt. Men träningen är viktig för att jag ska må bra. Känner direkt att jag mår lite solkigt nu när jag inte kunnat träna.

Bild 200

Bild 200

 

Bild 200 en bild i vårt sovrum ♡

 

2015-12-20 17.48.04

Bild 239

Bild 239 en bild från halloween när barnen sprang från hus till hus och frågade om bus eller godis.

 

2015-12-20 17.49.08

Bil 308

 

Bild 308 en bild när jag är ute och rider ☺

 

Bild 470

Bild 470

 

 

470 bild från jobbet

 

 

Insåg precis hur sjukt mycket bilder man har i mobiltelefonen

 

 

Bloggadventskalender: mina svaga sidor som förälder

Det är alltid bra att vara medveten om sina mindre bra egenskaper, just för att man ska kunna jobba på dem. Jag är nog en ganska sträng mamma med mycket vilja, och en av dem saker jag ständigt kämpar med är att veta vilken fight som är värd att strida i så att säga. Jag kan vara rätt så principfast och likväl som det kan vara en del av min starka sida är det också en av mina svagheter.

unnamed (2)Jag har nära till mina känslor och det kan nog vara både positivt och negativt, just nu har jag en inneboende frustration som jag inte blir av med som reflekteras i mitt föräldraskap. Jag upplever att jag lättare blir irriterad och reagerar starkare på småsaker som annars inte skulle vara så stor grej. Det går absolut ut över mitt föräldraskap och jag måste tänka mig för ofta. I takt med att dosen på hormonerna ökar, ökar också min egen känslomässiga storm.

Det är tur att min man och mitt barn står ut med mig, för vad vore jag utan dem?

Bloggadventskalender: tre saker som får mig att må bra

Av tre saker som får mig att må bra är min dotter den första och den största bidragande faktor till att jag mår bra. Mår hon bra och är glad då mår jag med bra. Min lilla familj är det viktigaste och jag behöver den för att må bra. Jag mår bra av att känna stöd och backup från min man. Men om vi nu ska se bortom familjen och den biten så mår Linda bra av.

  1. Jag mår bra av att kunna träna, det gör att jag känner mig stabil och stark. Jag gillar att känna att kroppen är aktiv och rör sig, ibland får just detta stå tillbaka. Faktum kvarstår dock att jag mår så mycket bättre när jag unnar mig själv att träna.
  2. Jag mår bra av att träffa vänner, det ger mig ny energi. Ibland behövs det lite påfyllning speciellt nu när jag har det lite tufft. Det räcker med en snabb fika, eller att man ses och tränar ihop. Det är synd att man har svårt att hinna med att träffas bara.
  3. Det tredje jag mår bra av är vuxentid tillsammans med min man. Känner att det är viktigt att man inte glömmer bort att vårda sin relation. Det är lätt hänt att den kommer i andra hand när familjelivet rullar på. Jag älskar ju min man och vill så fortsätta göra, men för att relationen ska fortsätta att leva och vara sund tror jag att man måste lägga ner lite energi på att mata in ved i elden så att säga. Annars slocknar elden tillslut. Vi har sjukt roligt när vi hittar på saker tillsammans utan en massa måsten, och den tiden är värdefull för mig.

Bloggadventskalender: när jag senast grät

Jag grät senast idag. På morgonen efter besöket på kvinnokliniken, påvägen hem i bilen. Jag grät av uppgivenhet och ilska då jag känner att kroppen sviker mig.
Som ni förstår fick vi inga bra besked idag heller. Det visar sig att inget hänt trots ökad dos av puregon. Läkaren ville först inte höja dosen, men ändrade sig och nu har han höjt dosen till 66 E. Man undrar ju hur högt man ska behöva höja innan något händer?

Jag känner mig bättre nu, har samlat mig. Men visst känner jag mig lite bitter, men vet att i morgon när jag fått sova ordentligt så kommer det att kännas bättre! Det finns alltid dem som har det värre.

Jag vill också passa på att tacka alla de människor runt omkring oss som stödjer, peppar och finns där, tack ♡

Bloggadventskalender: Djupdyk i albumarkivet! Hur ser bild 8, 32, 48 och 80 ut?

Bild 8

Bild 8

Här är en bild på våran utsikt från fönstret i matsalsdelen här hemma. Så mysigt att kunna se solnedgången på detta vis.

Bild 32

Bild 32

Smilla öppnar sina fina paket på kalaset.

bild 32

bild 48

Här är Smilla och Julia efter Smillas kalas. De sitter i saccosäcken och tittar på favoritfilmen Frost

image

Bild 80

Denna bilden är från Smillas första kalas på Leos Lekland tillsammans med barnen från våran föräldrargrupp♡

Bloggadventskalender: hur planerar vi att fira jul i år?

2015-12-11-20.42.05.jpg.jpegVet inte om vi riktigt vet hur vi ska fira jul i år själva ☺Det vi dock har bestämt i år är att på själva julafton ska vi försöka att vara hemma, vill inte ha samma julhets som det var förra året. Det ska bara vara jag, David, Smilla och Smillas farmor. Vi ska bara äta gott och öppna lite julklappar…. eller Smilla blir det väl som öppnar flest klappar.

Förra året hade vi julen här hemma och alla som ville fick komma, vi blev ganska så många. Stressen var hög och jag slet med mat och julgodis samtidigt som jag jobbade heltid och skulle vara mamma. Det blev mer stress än nöje, då det gör jag inte om!

Mellandagarna ska vi åka någon dag till min mamma och äta god mat, umgås och spela julklappsspelet. Så roligt! Sen börjar David jobba igen, men jag och Smilla är lediga över nyår med. Jag kommer vara ledig i nästan 2 veckor, och det ska bli så skönt ?

Vi har inte planerat mycket mer än detta, så hoppas att julen i år kan få gå i lugnets tecken.

Bloggadventsklalender: En av mina starkaste sidor som förälder

unnamed

Bästa lilla tjejen ♡

En av min starkaste sidor som förälder är nog kombinationen att ha ett stort tålamod och en känsla för att dra gränser. Det är viktigt för mig att ha tydliga gränser för Smilla. Det är klart att hon som alla andra barn trotsar och testar gränser. Jag hoppas och tror att om vi kan stå på oss och hålla våra gränser så ger det Smilla en stabil tillvaro och en trygghetskänsla.

Emellanåt brister det dock för en annan med, speciellt nu när jag påverkas av alla de hormoner som jag proppar i mig. För mig är det viktigt att vara ärlig och försöka förklara saker på enkelt men korrekt sätt. Smilla vet varför jag tar mina hormonsprutor och för henne är det inget konstigt. Det är inget fel i att visa sina känslor för sitt barn, snarare tvärtom är det bra. Det är bra för dem att få se alla känslor och hur vi hanterar det som vuxna, för att sedan våra barn ska känna igen känslorna och finna sina sätt att hantera dem på.