RUL och förlossningsplanering – vaginalt eller kejsarsnitt?

Igår var vi på RUL, rutinultraljudet, här i Västerås. Vi fick se vårt lilla mirakel, för det känns verkligen som ett litet mirakel efter alla dessa försök under alla år! Smilla kommer att få en lillasyster och hon ser helt frisk ut enligt ultraljudet. Vilken lättnad att veta att allt ser bra ut.

Efter var vi inbokade till ett Läkarbesök hon en överläkare på specialistmödrarvården då jag hade en jobbig förlossning med Smilla som slutade i ett akut kejsarsnitt. Igår fick vi svaret till varför det inte fungerade. Smilla var för stor och jag var för liten i mitt bäcken. Hon kunde helt enkelt inte tränga ner. Min livmoder kämpade i många timmar och tillslut orkade den inte längre, för den kämpade med att få ut något som var omöjligt.

Vi pratade länge om olika alternativ, då jag helst undviker snitt. Det är en stor bukoperation och det finns många risker och komplikationer med detta som jag känner till allt för väl. Jag gillar inte att tappa kontrollen, vilket man gör när man lägger sig på operationsbordet och överlämnas i någon annans händer. Tillslut frågar jag vad han tycker. Då säger han att om jag var hans dotter skulle han rekommendera ett snitt då det är det säkraste alternativet för mig och barnet. Vi har inte kommit fram till ett definitivt beslut då det fortfarande finns en möjlighet att jag kan föda vaginalt och den möjligheten har jag svårt att släppa, men vid minsta risk för bebis så blir det snitt.Vi beslutar oss för att planera för ett snitt, men vi stänger inte fönstret till en vaginal förlossning riktigt än. Vi kommer att träffas igen vecka 28 för att prata vidare och kolla hur stor bebisen är.

Jag fick dessutom tid för Klarasamtal med en barnmorska då jag har mycket oro kring graviditet och förlossning.

Jag är rädd att om det blir ett kejsarsnitt kommer jag uppleva det lika jobbigt som  sist? Jag upplevde nog inte själva snittet som så jättejobbigt, jag fattade ju att det var tvunget tillslut. Däremot efteråt var det jobbigt. jag fick inte vara tillsammans med min familj, låg på uppvaket morfinstinn. När jag ska därifrån säger dem att vi ska till 69:an (vilket är neonatalen) jag vet mycket väl vad 69:an och undrar varför vi ska dit. Ingen vet! Den stunden innan jag visste vad som hänt var den värsta i mitt liv. Det blev trauma på trauma. När jag kommer till 69:an får vi veta att vi inte kan stanna där då det är platsbrist och jag och David får gå upp till BB utan bebis för att sova….. Dagen efter var det suck och stön när jag ville till 69:an och jag fick inte korrekt smärtlindring, ja låt säga att mycket strulade. Jag vill inte ha det så igen…..

Någon som vart i samma sits att man får välja själv? Vad valde du? snitt eller försöka med vaginal förlossning?

Gravid Vecka 17


Idag orkar jag i alla fall stå upp efter 2 dagars migrän. Hoppas att den kan hålla sig undan nu! 
Vi är i vecka 17 nu och snart är det dags för RUL är så nyfiken på plutten där inne. Inte för att det spelar någon roll, men jag vill veta 💕. Vad tror du? Jag tror och har trott sedan vecka 9 att det ligger en liten pojke där inne. Jag är alldelesför nyfiken för att inte ta reda på kön, jag vill veta så mycket om plutten som det bara går. Dessutom blir det lite lättare att planera barnrum och kläder 😉

På måndag går jag tillbaka och ska jobba 50%. Mitt mål är att jag ska kunna jobba till Maj och sedan ta ut semester fram till förlossningen. Det är så läskigt att våga börja planera lite, men samtidigt väldigt roligt.

I samband med mitt RUL ska jag få träffa en läkare för att gå igenom min förra förlossning och börja planera för nästa. Vi ska även prata om mitt mående just nu med illamående, förhöjt blodtryck, huvudvärk, trötthet och foglossning. Känns läskigt, men damtidigt skönt att de har koll på mig och jag känner att kag kan ppverka.

Har jag sagt att hur jag än mår idag så kommer det att vara värt det i slutändan?

Kram på er!

Hur mår jag egentligen? – Vecka15

Det har ju vart långt emellan inläggen här på bloggen och som alltid finns det en anledning till allt. Min anledning nu har ju vart att jag helt enkelt har mått för dåligt, jag har inte kunnat lägga min energi på att ens börja tänka på vad jag skulle vilja skriva om. All energi har gått till att klara av en vardag och att få i mig så den lilla plutten som växer i mig ska fortsätta att göra det.

Min dagar har varierat mellan att kräkas eller ha ibs-ont i magen med kramper och diarréer, sedan toppar man med det konstanta illamåendet som jag ännu inte blivit av med, även om jag nu inte kräks varje dag längre så händer det ofta. På allt detta har jag nu även ont i fogarna, men det är som jag sa till min läkare inte det värsta problemet utan det är illamåendet. Tänk dig att gå omkring och vara åksjuk i princip hela tiden……. Jag är nu sjukskriven som ni förstår, finns inte en chans att jag ska klara av mitt arbete i nuläget. Jag blev sjukskriven för illamåendet och kräkningarna, samt att mitt blodtryck börjat vandra uppåt. Detta oroar dem så nu är det blodtryckskontroller 1 gång i veckan som gäller.

Jag kämpar vidare och är så glad att jag har en liten bebis som växer i mig och känslorna blir ibland övervällande, samtidigt som jag är rätt så bitter över att må så dåligt. Det är tur att jag har en make och familj som alltid ställer upp =)

Kram på er

Medan familjen fortfarande sover – Ultraljudsdoppler och frukost

Jag började min dag med att använda min nya ”leksak” som maken var och köpte till mig igår, en doppler av märket Caremaxx som gör att man kan höra bebisens hjärtljud. Idag provade jag den innan jag morgonkissat och jag fick in helt perfekta små hjärtslag. Lite knepigt kan det vara att hitta hjärtljuden men med lite tålamod så funkade det bra. Det är helt ofarligt för barnet och kan lugna min oroliga hjärna så tror att detta är en bra lösning för mig.

 

Att få höra Pluttens hjärta ticka har en enormt lugnande effekt på mig och jag fylldes av värme i hela kroppen. Det är en bekräftelse på att det växer något inom mig och att jag inte mår så här dåligt förgäves.

Jag ska försöka spela in hjärtljuden så småningom så ska ni får höra.

Kl är nu 9.15 och familjen har inte vaknat ännu, i väntan på detta tvingar jag i mig lite frukost 😉

Kram på er!

KUB Mama Mia

Eftersom vi inte har KUB här i Västerås än så fick vi åka till Mama Mia i Kista istället. Igår var det äntligen dags att se plutten igen. Oron hade hunnit växa till rejält igen och jag var så rädd att man skulle upptäcka att plutten var död. Vi såg ganska på en gång att så inte var fallet utan där inne fanns en livlig liten krabat ❤. 

Risken för kromosomavvikelser var desssutom mkt liten så detta är inget vi kommer tänka på ytterligare. Så skönt att se plutten och att den mår bra. Dock var den lite envis och ville inte riktigt visa sig i profil, vilket behövs för att göra mätningen. Barnmorskan var rätt så hårdhänt mot min mage men förklarade att det kan få bebisen att vända sig. Detta lyckades dock inte. Då fick jag instruktionen att gå och kissa, men bara en liten skvätt för att sedan komma tillbaka. Det där var ren tortyr fö4 jag hade ju hunnit bli kissnödig och sedan skvalade toaletten så där skönt så att knipa av blev nästintill omöjligt. 

Lyckades ändå och när jag kom tillbaka lyckades vi få en bild som var godkänd sedan var vi klara och medan Barnmorskan räknade på siffrorna så gick jag och kissade färdigt 🙊

Hur jag mår i övrigt kommer det ett inlägg om, men jag mår fortfarande rätt så dåligt. Det är därför jag inte orkat uppdatera er här på senaste. Dock skriver jag en del inlägg på instagram, helt enkelt för att det går fortare. Kika in mig där 💕

Självklart ska ni få se sista ultraljudsbilden med, tagen igår v 13+3.

Frisörbesök hos Mälarsalongen och Jeanette =)

Hej!

Under veckan trotsade jag mitt illamående, stoppade kräkpåsen i fickan och åkte till frisören. Känner mig så mycket piggare med en snygg frisyr. Tack fina Jeanette för mitt fina hår, alltid lika noggrann och duktig!

Bjuder på en före och efterbild =)

wp-1479669876476.jpg

Skev nyss på facebook hur lugnt och skönt det var när alla sov…..

​Skulle inte skrivit så….. sekunderna efter jag postat inlägget ropar en rädd tjej (hör det på rösten) som vaknat av att hon blöder näsblod. Blod överallt i sängen och på henne. När jag kommer in till henne sitter en ledsen tjej i sängen med en droppande näsa. Tur som är slutade det blöda fort och liten är nu på gott humör.  

In på toa få stopp på blodet ta av pyjamasen torka bort blod och trösta. För att sedan riva ur alla sängkäder som dessutom var renbäddade igår. Måste tvätta täcke och madrassskydd med. Vilken tur att man använder madrassskydd det har verkligen räddat sängen många gånger…

Idag (förutom mitt ständiga illamående som gör att jag sällan uppdaterar nu för tiden) står alltså tvätt på schemat. Kan lova att det nu finns tvätt så det räcker efter först kräksjuka och nu näsblod.

Hoppas att ni alla får en mysig lördag.

Kram på er! 

Första bilden på Plutten

20161114_175045.jpgIdag var den dagen vi fick se vår Plutten för första gången. Jag har vart väldigt nervös kan jag säga, men allt såg bra ut och det lilla hjärtat pickade på. Såå glad att allt såg bra ut! Nästa ultraljud är om 2 veckor så ska försöka hålla känslorna i styr fram till dess.

Dock har jag som ni säkert vet inte mått så bra på senaste, besvärats av min IBS som blivit 10 resor värre under graviditeten. Eftersom jag är gravid kan jag inte ta de mediciner som jag brukar kunna ta. Förutom magsmärtor och frekventa toabesök varvat med förstoppning har också mått väldigt illa. Idag var jag och fick läkemedel utskrivet för detta då jag provat postafen med liten effekt, fick lergigan comp utskrivet. Jag är sjukskriven i 2 veckor och därefter sjukskriven 50% efter det hoppas jag att jag kan jobba 100% igen.

Jag hoppas att medicinen kan hjälpa mig att få lite återhämtning i alla fall.

Fortsätt att hålla tummarna för oss, kommer nog inte att kunna hoppas ordentligt förens vi passerat vecka 12 denna gången tror jag. Vårt förra missfall fick vi ju i vecka 11.

Nu ska jag bara ligga i soffa, nåja så gott det går med en snart 5-åring hemma 😉

Kram

Dålig på att uppdatera 

Det har vart tyst här ett tag och jag vill förklara varför.

Jag har väl inte mått jättebra med all gravidhormoner. Dessutom har vi haft magsjukan på besök. Vi håller nu på att  återhämta oss och samla ny energi. 

Just nu går hjärnan på högvarv och jag kastas mellan hopp och förtvivlan. Ena stunden tror jag att det ska sluta som sist med missfall och ibland hittar jag ett lugn att detta kommer att gå vägen. Men det går enormt fort mellan topparna och dalarna och jag är nog inte den lättaste människan att ha och göra med….

Kram på er

Hur många av er har liksom jag tusentals bilder i datorn? – Inlägg i samarbete med Önskefoto

Jag och min man gillar att fotografera och har gjort det i många år. Nu har vi sparat på oss en massa bilder och vart ligger dem? Jo i datorn, och vem tittar på dem där?

Vi har massor med fina bilder från resor vi gjort, roliga fester/tillställningar vi varit på, alldeles för många bilder på vår älskade dotter och mycket mycket mer.  Vad gör man av alla dessa bilder då?

Jag har många gånger skrivit ut bilder och tänkt att jag ska göra i ordning olika album, ni vet klippa och klistra lite. Tyvärr har inte tiden räckt till så det har påbörjats men sällan avslutats. Det betyder att jag har halvfärdiga album och vem tar fram dem och visar?

Numera finns det flera företag som man kan beställa färdiga fotoalbum ifrån, du väljer ut bilderna i datorn och de fixar albumet. Så smidigt!

Till exempel skulle jag och min man vilja göra ett album från våran resa i Tanzania, den påbörjades med blev aldrig klar, med klipp och klistra modellen.

Här är några av de häftiga bilderna vi skulle vilja ha med i vårt album

tanzania 138

Denna utsikten hade vi på vägen mot sjukhuset KCMC

Denna utsikten hade vi på vägen mot sjukhuset KCMC

Ett annat tips vi kan ge är att göra personliga julklappar till dem som är oss nära. Smillas mormor, morfar, farmor, farfar och några till brukar få fotokalendrar i julklappar. Det har vart uppskattat de åren vi har kört på det och vi funderar på att göra det igen.  Självklart fylls albumet med fina bilder på deras barnbarn och då har vi använt foton som är tagna i den månaden året innan.

20161027_201502.jpg

den här bilden kanske kan vara något för oktober 2017?

Önskefoto kan man beställa kalendrar, fotoalbum, canvas, nyckelringar och mycket annat.