Idag blev äntligen myshörnan på vår altan klar 💪 och för första gången på över ett år har jag energi att skriva här…. detta året som gått har vart allt annat än lätt. Jag kan återkomma till det i ett annat inlägg. Nu ska ni få se våran lilla myshörna. Som uppdaterats med lite färg och reavaror från rusta.
Precis som rubriken lyder är jag äntligen ledig. Jag gick av mitt sista pass i måndagskväll. Passet var riktigt häftig med stort flöde, men tack vare fint samarbete med kollegor och att jag visste att lång ledighet väntar så gick det galant.
Jag har fått många frågor om hur jag mår. Jag har nu vart sjukskriven 50% en längre tid och kommer att vara det till slutet av augusti som det ser ut nu. Jag kämpar varje dag med att orka med att göra det som jag måste och även orka göra något som jag faktiskt vill göra. Genom att jag gått ner i tid har jag börjat återfå lite motivation att ta tag i mig själv. Jag behöver inte längre bara köra på för att orka med jobbet och familjen. Jag hoppas verkligen att jag ska kunna rehabilitera mig så pass att jag kan få ett aktivt och mindre smärtsam tillvaro. Smärtan ställer till en massa oreda i kroppen med sömnbesvär , trötthet och andra tråkigheter.
Jag tror att min räddning är stallet. I stallet kan jag röra på mig träna och får positiv energi. Förra veckan när jag var gräsänka här hemma var jag ute i stallet 4 dagar. Det hade jag aldrig orkat för 3 månader sedan. Jag känner verkligen att min kropp vill bygga upp sig igen. Det gäller bara för mig att hitta gasen och bromsen. Att hitta mitt lagom. Det är sjukt svårt och jag går nu på smärtrehab för att försöka komma underfund med detta. Jag har ett team med läkare, sjuksköterska, fysioterapeut och psykolog som tillsammans erbjudit mig rehab hos dem. Jag tar tacksamt emot hjälpen och gör vad som krävs för att jag ska må bättre.
Nu väntar en härlig ledighet till 2 veckor in i augusti då jag börjar jobba 50% igen. Jag kommer under ledigheten njuta av tiden tillsammans med familjen men också lägga tid på min egen rehabilitering. Jag vill och ska bygga upp mig själv på alla plan och för mig tror jag det handlar mycket om att hålla kroppen i rörelse. För det som hänt under dessa covidtider är att man helt lagt sig själv och sitt mående åt sidan. Man har jobbat för hårt och för mycket så man inte orkat med mycket annat.
Det ÄR min tid nu, min tid att göra förändringar i mitt liv för att jag och min familj ska må bra.
För mig betyder det att bygga upp mig själv, bli en piggare mamma och mer social igen. Känns som att man stängt in sig i sin egna lilla bubbla och mitt sociala nätverk har verkligen krympt. Visst beror det enkel på den sociala distanseringen som vart men det mesta beror nog mest på att energin inte funnits där.
Hoppas på att jag ska orka uppdatera här oftare nu när orken sakta börjar komma tillbaka ❤
Tack älskling för en toppendag ❤
Dagen började med att vi åkte iväg mot okänt mål. En stund in på färden fick jag veta att vi skulle till Norrtälje och bo på hotell. Efter ytterligare en stund berättade han att vi skulle göra ett stopp på vägen för att testa på folkrace. Å va det va roligt 👏. Dock blev jag övertaggad så välte en kona och var då ute ur toppstriden. Men maken kom till final och slutade på en stark 3:e plats. Tittade man på min bästa varvtid på 1.14 hade jag med legat i topp 5 men men. Roligt var det i alla fall. Kvällen avslutades på ett charmigt litet hotell och en mysig liten middag i Norrtälje
Idag kom ett bakslag i mitt liv, en diagnos jag inte önskar någon.
Jag vill dock säga att jag inte kommer låta detta styra mitt liv utan kommer fortsätta vara mitt envisa jag.
Att få diagnosen är på sätt och vis en lättnad för att den förklarar så mycket. Den ger en förklaring till smärtan och tröttheten som emellanåt tar över min kropp.
Jag har idag fått diagnosen fibromyalgi. Många må tro att denna diagnosen är en hittepå diagnos. Men för oss som lever med den så är den verklig så verklig.
Nu väntar en tid med att vårda mig själv liksom jag vårdat så många andra. I denna pandemi som fortfarande råder är det lätt att glömma sig själv att bara köra på. Jag får nu acceptera att jag inte kan bara köra på. Jag måste och ska börja lyssna på min kropp bättre vårda den bättre ❤
Jag kommer i dagarna påbörja medicinsk behandling men med fibromyalgi handlar det inte bara om att trolla bort den med läkemedel det handlar om att lära sig leva med den för den kommer inte försvinna. Jag har en fantastisk familj som stöttar mig och kommer som vanligt gå starkare ur detta. Jag har en familjeläkare som jag vet kommer följa upp och leda mig i rätt riktning och jag kommer ta emot den hjälp jag får. Om det är något jag lärt mig på mina snart 38 år är att man är inte svag eller sämre för att man tar emot hjälp snarare tvärtom.
Det är många med mig som lever med osynliga sjukdomar. Den osynliga sjukdomen är nog den svåraste att förstå för den syns ju inte. Det syns inte på mig.
Visst märks det sämre dagar. Det har hänt att barnen undrar varför jag inte orkar och är trött. På jobbet känner jag mig ibland helt mentalt slut och kanske blir en aning kort på dåliga dagar. Jag har ofta senaste tiden fått höra att jag inte vart mitt vanliga glada jag och ja även om jag inte sagt det själv har det märkts och det har sin förklaring. Allt har en förklaring vilket i sig är skönt men också jobbigt.
Och varför berättar jag om detta. Jo som vanligt när det händer något jobbigt i mitt liv så hjälper det att skriva om det, att dela med mig. Om det jag skriver dessutom kan få någon att känna sig mindre ensam så är det ett stort plus i kanten
Ja sommaren är kort eller? Vi har hunnit med en hel del denna sommaren. Kanske beror det till viss del på läget som vart under sommaren med Covid-19. Men jag tror vi hade hunnit med lika mycket oavsett. Vi är ju lit så när vi har bestämt oss för att göra något så blir det av. Vi har så här i efterhand kanske haft lit mycket att pyssla med, men nästa sommar ska vi inte alls ha lika många projekt på gång utan då ska vi mest förvalta det fina vi har gjort. Okey ett litet projekt som vi kommer att göra nästa år är att bygga mitt efterlängtade växthus men mer om det kommer =).
Senaste vi har jobbat med här våran hörnpergola som kommer att rama in vår tomt med en lummig humlevägg nästa år.
Nu kommer ett gäng bilder på lite av sommarens projekt.
Imorn går jag på min semester, ja det blev en semester i år trots allt. Jag är dock lite snuvig och hostig fortfarande men kommer ändå bara njuta av hemester.
I år har vi lyckligtvis mycket att göra hemma med många små projekt nu när största projektet att bygga pool är avklarat. Såklart kommer ett inlägg om bygget inom kort 👍. Under tiden får ni se hur mycket det redan växer i vårt härliga pallkrageland.
Några av de projekten vi håller på med i år är:
– pool (avklarat)
– altanbygget runt poolen (avklarat)
– staket runt pool
– staket mot allmäning
– grillpergola
– hörnpergola med humleodling
– återställning av gräsmattan efter att grävare fart omkring på tomten
– hus över hallonbuskar (lika som över pallkragarna
Så ja det finna att pyssla med!
Äntligen kan jag konstatera att huvudvärken är på väg att ge med sig. Jag vaknade inatt med en svag huvudvärk men somnade om och när jag vaknade igen hade migränen hunnit bryta ut. Jag som skulle vara på jobbet 14.30 gjorde allt jag kunde för att det skulle gå över. Jag tvingade i mig mat och mediciner och vilade, fick i mig lite frisk luft. Inget hjälpte dock förutom att ligga helt stilla och blunda med filten över ögonen. Nu när jag snart ska gå och sova igen känner jag att det lättar. Nu hoppas vi verkligen att den håller sig undnan så man kan njuta lite av att få vara ledig i 2 dagar.
Här om dagen införskaffades årets växter och fröer inför pallkrageodling2020, har höga förhoppningar om våran trädgård i år. Trädgården är just nu ett av de få ställen som jag känner att jag verkligen kan koppla av och drömma mig bort ett slag från allt elände i världen.
Godnatt på er
obs! ni missar väl inte att det är Mamatymmy Day imorn?
Kram
Jag skriver just nu första inlägget från min nya mobil och det känns så bra!
Kameran och upplösningen är hittills över förväntan. Tänker ta mig ut med familjen i solskenet idag för att provköra kameran på riktigt.
Sen råkade jag även uppdatera mig själv en smula under gårdagen 😉
Förra sommaren hade vi en stor ovanmarkpool och fick försmak av att äga en ”riktig” pool. Vilken dag som helst börjar de att gräva ur för våran nya pool. Vi har förberett genom att staka ut vart poolen ska vara och hur altanen ska gå runt den. Vi har fått hem allt material till poolen så när det är färdiggrävt ska det inte ta så lång tid innan allt är monterat. Vi valde att bygga med Poolbyggarna som håller till här i Västerås och det blir en pool 4x8meter med helgaveltrappa.
Vi har även valt vilket skydd vi ska ha över poolen. Vi valde glastak då det förlänger badsäsongen, samt att det inte är några som helst problem att bada vid halvtaskigt väder och dessutom är det snyggt!
Följ gärna vårt poolbygge på instagram: Poolprojekt2020
Igår var jag till kliniken igen för att göra en förhoppningsvis sista korrigering. Hoppas att det läker ihop snyggt nu.
Som vanligt var mottagandet på klinken bra, alla är så vänliga och trevliga. Jag var lite tidig och fick faktiskt till min stora förvåning komma in tidigare än planerat. Det är man tacksam för att man inte behöver sitta och vänta allt för länge när man har lite fjärilar i magen. Jag fick först komma in till Kirurgen där vi snabbt och effektivt gick igenom vad som skulle göras. Fick sedan nästan direkt komma in på operationssalen där en urmysig operationssjuksköterska och kirurgen var.
Igår valde jag att ta egen bil dit och hem, så var glad att korrigeringarna kunde göras under lokalbedövning. Även om det är ganska obehagligt att ligga där helt vaken med dem skär i en. Man kan ju få lugnande, men jag skulle ju köra hem så det var inte ett alternativ för mig. I dessa coronatider känns det inte helt bekvämt att åka tåg, undviker helst det.
Ni kommer nedan att få se lite bilder på ärren innan korrigering och efter. Följer upp bilderna om ett par månader så får ni se skillnaden!
